Dip dye

Förra hösten arrangerades Stickfest i öst på Härjarö. Det kändes som en trevlig och lagom lång utflykt så jag åkte dit och var med en dag. Som vanligt fanns det kurser att gå och jag gick Mia Dehmers kurs om att designa sin egen trekantsjal. Resultatet av den kursen är fortfarande ett UFO (början på den sjalen finns här), men jag köpte det här underbara garnet (handfärgat av Mia) och lite senare hittade jag Mias/Vicke Viras mönster Flower power (gratis, finns här).

 

 

Jag började enligt mönstret, men tröttnade på de små blommorna som knappt syns i den övre delen. Garnet är lite ojämnt spunnet men framför allt berodde det nog på att jag stickar lite för löst för att formationer med enkla omslag ska framträda ordentligt. Så jag improviserade lite. De stora blommorna är en favorit, Jenny tipsade om dem en gång, titta här). De görs med dubbla omslag och syns bra. Sedan avslutade jag med mönstrets picot-kant som görs i och med avmaskningen. Den tyckte jag om, det blir nog fler sådana kanter.

 

Äldsta dottern sa spontant "Åh vad fin, den är som dip dye!" och därmed var den döpt. Tack Johanna!

Noro Taiyo och svart lingarn i skön förening

Jag är inne i en period då jag har bestämt mig för att minimera antalet UFO:n i mitt hem. Det är en ganska rolig uppgift även om jag längtar efter att få ta tag i något nytt. Tro mig, jag har mycket på lager och mer är på ingång.

 

Den här sjalen har varit på gång ganska länge. Jag har skrivit om den tidigare (se här) och den var med på juntans avslutning (se här). Men nu är den klar! 

 

Garnet är som sagt Noro Taiyo sock randat med Yll och tylls lingarn. Hur Taiyo ska kunna fungera som sockgarn vet jag inte, det är inte direkt slitstarkt. Men det är mycket vackert och passar utmärkt till en sjal, tycker jag. Eftersom det är både dyrt och väldigt färgmättat blir det extra bra att randa med något enfärgat.

 

Kanten stickade jag dock med dubbelt lingarn från Tedman och Kvist eftersom det andra tog slut. Jag ville ha en lättstickad men ändå inte alltför diskret avslutning och hittade på den här mycket enkla kanten. Den blev precis som jag hade tänkt mig den.

Tack min finaste Johanna för hjälp med fotograferingen.

Mönster till Glipa

När vi skulle inreda vår äldsta dotters första rum målade vi väggarna i en vacker gul färg och sedan satte vi en Mamma Mu-bård någon meter upp på väggen. Bården hade samma underbara motiv av Sven Nordqvist som böckerna. När jag tittade på väggarna kändes det som om det istället för tapetbård var en glipa i väggen där man kunde kika ut på omgivande hagar med tillhörande kossor som cyklade och gungade och gjorde diverse andra roliga saker. Lite samma känsla fick jag när den här sjalen började ta form: mitt i allt det rätstickade grå fanns slätstickade "glipor" med lila och gröna färger. Därför får den här sjalen heta Glipa.

 

Efter önskemål kommer här ett mönster. Det är en mycket enkel sjal och allt går att ändra efter eget tycke och smak.

 

Garn: entrådigt handfärgat garn från Färgkraft. Jag minns inte exakt vilken av de olika sorterna det var, men det spelar inte så stor roll. Och så ett enfärgat entrådigt garn att ha som grundfärg. Allt som allt väger min sjal 72 gram. Jag skulle tro att det är ungefär lika mycket av basfärgen som av kontrastgarnet. Om båda garnerna är av rent ylle som inte är superwashbehandlat så är det smart att filta ihop ändarna mellan handflatorna vid färgbytena. Då blir det minimalt med fästningsjobb efteråt. Idén till volangen kommer från en sjal av Nina Sagulin.

 

Till mina garner passade sticka 4 bäst.

 

Lägg upp 9 maskor.

 

Sticka första varvet så här: 1 r, 1 omsl, 1 r, 1 omsl, 5 r, 1 omsl, 1 r, 1 omsl, 1 r.

 

Nästa varv stickas alla maskor räta. Nu är det 13 maskor på stickan.

 

Fortsätt på samma sätt: varv 1 med omslag innanför första och sista maskan och på var sida om mittmaskorna (i det här fallet 5 st) och varv 2 med bara räta maskor. Är du ovan så sätt gärna markörer på var sida om mittmaskorna så är det mindre risk att du missar dem och stickar för långt.

 

Jag har stickat med "öppna" omslag - alltså så att de bildar hål. Gillar man inte hål kan man vrida omslagen när man stickar dem på varv 2.

 

Sticka så här i 24 varv. Byt sedan till kontrastgarnet och sticka lika som tidigare i 6 varv, men nu i slätstickning.

 

Byt tillbaka till basfärgen och fortsätt som ovan i rätstickning. Växla så många gånger du tycker mellan dessa två, men kom ihåg att avsluta med ett parti i basfärgen.

 

När du är nöjd med storleken på själva basen: byt till konstrastfärgen och sticka två varv slätstickning, gör omslag som tidigare.

 

Räkna maskorna mellan omslagen (alltså mellan omslaget innanför kantmaskan och omslaget före/efter mittmaskorna), de ska vara jämnt delbara med 5. Om det behövs fler maskor för att det ska bli jämnt delbart med 5 så justera detta genom att göra osynliga ökningar (titta till exempel på en bra ökning som finns på Tant Koftas hemsida). Är det så att det skulle behöva ökas 4 maskor är det bättre att istället ta ihop två.

 

Sedan börjar själva volangen: *5 r, 1 omsl*. Upprepa från * till * varvet ut. Se till att omslagen kommer rätt i förhållande till omslagen före och efter mittmaskorna (alltså så att hålranden fortsätter ner på volangen).

 

På nästa varv (och alla aviga varv) stickas alla maskor aviga.

 

Varvet därpå stickas 6 räta maskor, på ännu nästa 7 etc. Min volang blev inte helt symmetrisk i kanterna eftersom jag aldrig brydde mig om att justera maskantalet på andra halvan. Så kan det gå när man har bråttom att bli färdig, men det är inget jag tänker på nu. Det viktiga är att det blir snyggt kring mittmaskorna (som ju också kommer att öka på volangen).

 

 

 

 

Fortsätt med dessa två varv med allt fler maskor mellan omslagen tills volangen är lagom bred, t.ex. 20 varv. Avsluta med ett avigt varv och maska sedan av från rätan med elastisk avmaskning. Fäst trådar.

 

Blöt sjalen och krama ur den försiktigt eller kör någon minut i centrifugen. Spänn ut med en nål i varje volangspets och längs överkanten. Låt torka.

 

 

 

Nu ska jag inte frysa i vinter!

Två nya koftor har det blivit så nu har jag sammanlagt fem stycken hemvirkade koftor i garderoben.  

 

Den översta är från ett mönster från Garnstudio och virkad i Drops Baby Merino. Det var den kofta jag påbörjade först, men jag tröttnade på den och den låg i "träda" rätt länge innan jag tog tag och färdigställde den. Men nu är jag jättenöjd! Framstyckena behöver blockas lite mer, men sedan är den färdig för användning.

 

Den undre är också från ett mönster från Garnstudio virkad i Drops Eskimo. Den hade jag tänkt skulle bli sommarens projekt, men efter en dryg semestervecka var den färdigvirkad så nu får jag ge mig på andra utmaningar.



Klänning!

Min 13-åring bestämde sig här för ett par veckor sen att hon skulle sy en klänning, och släpade in sin mor i en tygaffär när vi var i Skellefteå. Första tygpacken vi lyfte i var perfekt på alla sätt och vis. Lite värre var det att hitta ett mönster med rätt modell och lagom svårighetsnivå. Men vi lyckades tillslut hitta ett som uppfyllde alla våra krav.

När vi kom hem, fick mormor lyfta fram symaskinen och under tiden satte 13-åringen igång att klippa till. Hon verkar inte ha ärvt det minsta av min "sätta-saxen-i-tyget-ångest" utan gick rakt på.
Innan det var dags att åka söderöver igen, hade hon sytt så pass att det gick att prova.

Nu är vi hemma igen och idag åkte symaskinen fram. Klänningen blev färdig, dottern nöjd och mamman stolt!

Färdig!

Detta evighetsprojekt är inte längre något evighetsprojekt. Jag har varvat grå rätstickade partier med lite smalare grönlila slätstickade. Och så en grönlila volang på det. Garnet är entrådigt ylle. Det grönlila kommer från Färgkraft, det grå minns jag inte var jag köpt. Sjalen blev inte riktigt så stor som jag tänkt, tur det kanske, för jag är helnöjd nu!