Lite lila och lappat

 

Jag bestämde mig för att göra en quilt till mig själv och naturligtvis blev den lila. Jag trasslade till det för mig själv och lyckades göra en sju(!) uddig stjärna på den. Ja, varför göra det enkelt med en fem- eller sexuddig när man kan välja sju... Den pryds också av några quiltade fjärilar som syns bäst på bilden av baksidan. Baksidestyget är en riktigt mjuk och gosig filt från Hemtex.

Sedan har täcket fått matchande kuddar när jag ville prova på handsömnad och english paper piecing.

Med på översta bilden är också den lilla Tilda-dockan som gjorde nakenchock i ett tidigare inlägg. Nu anständigt klädd.

Vårlök på tallstam

Mohair är egentligen inte min grej, men så plötsligt en dag hade Yll och tyll denna sjal, som heter Vårlök, som månadens gratismönster för medlemmar och av någon outgrundlig anledning hade jag PRECIS dessa nystan hemma. Jag kände att det bara var att sätta igång. Snabbstickade räta maskor i själva sjalen och så några virkade varv med luftmaskbågar som avslutning. Det blev helt ok.

Bomull på gång

Nämen, nu har det väl ändå varit tyst lite för länge på bloggen. Här kommer liten Hillevi i storebrorsans tröja. Jajemen!

Ett restgarnsprojekt i bomull som jag kan gå in på mer i senare inlägg.

Nakenchock!

Varför ödsla tid på schlagern när man kan sy ihop sina egna skandalrubriker?

Min "Sweet heart doll" från Tilda/Panduro har blivit färdig - kroppsligen åtminstone. Yngste sonen är orolig för att hon ska få gå naken i vinter, men kläder är på gång.

En Snøkrystall i kryddbrunt, och en Frida i grönt.

Har ägnat december åt att sticka en mössa till 15-åringen. Hon ville ha en mjuk en, i kryddbrunt.

- Pepparbrunt? sa jag frågande och tänkte mörkbrunt.

- Nej, KRYDDbrunt, lite så brunröd, ska det vara.

Under höstlovet åkte Sarah, jag och alla döttrarna till Paris. Första eftermiddagen letade vi oss fram till L'Oisive Thé, en stickbutik/café, som måste vara något av det mysigaste jag klivit in i. 

Döttrarna var väl inte jätteimponerade, men de väntade snällt medan Sarah och jag botaniserade och funderade och valde och funderade och ...

Passade på att fråga 15-åringen om det där kryddbruna, och se, där fanns ett i precis rätt kulör. Mjukaste mjuka merinoull, utan minsta lilla stickighet. 13-åringen fick också välja sig ett garn - och hon valde ett gräsigt grönt. En riktig humörhöjare!

Nu har de varsin ny varm mössa!

15-åringen i sin Snøkrystall (ett norskt mönster som finns på ravelry).

Och 13-åringen i sin Frida. Mönstret är hennes absoluta favorit (hon har flera stycken) och kommer från Yll och tyll.

Varma yllesockor

Egentligen är jag inte så förtjust i att sticka flätor, men det här ljusgrå garnet formligen bad om att få bli sockar med flätor. Mönstret heter Smooshy cabel socks och finns på Ravelry. Det ska egentligen vara flätor även på vaden, men som sagt - så jag valde att sticka ribbmönster istället.

Här är ett annat par, som är stickande efter ett mönster som heter Phalanges (finns också på Ravelry). Inga flätor här inte, bara en massa hål. Men valde ändå att sticka ribbat på vaden för att lättare kunna anpassa formen och göra dem knähöga.

Liten höstkollektion

Provdockan har fått en höstoutfit i form av en poncho (?) gjord med Quick Knit med mönster från Panduro och ullgarnet Alafosslopi, också från Panduro.

Kjolen är vändbar och mönstret från LoveJill och Etsy. Tyget kommer från... Ja, just det, Panduro. Det var halva reapriset och plötsligt blev priset överkomligt. Jag hade inte tänkt på hur mycket tyg som går åt till en vändbar kjol innan jag köpte mönstret.

En vanlig A5-pärm...

 ...blir en personlig pärm med hjälp av makens gamla jeans och min broderisymaskin.

Ibland råkar man....

... virka en minion. Mönster köpt från amigurumipatterns.net.

Sjal i Noro

Förra sommaren köpte jag en bok, Free spirit shawls. Mönstret till den här sjalen heter Heath och kommer från den boken. Garnet är Noro Tayio Aran. Härligt att sticka i. Men lite besviken blir jag på att det är knutar på ett så pass dyrt garn.

Nåja, slutresultatet blev bra! Sjalen har förkortade varv, så formen är lätt bågformad.

Trädgårdsarbete och rosa blingbling

Jag avslutar denna ovanligt lyckade lördag, som mest ägnats åt trädgårdsarbete, med att maska av min rosa blingblingsjal. Mönstret är Annas axelvärmare. Jag köpte det för många år sedan och har förstått att det inte längre finns att köpa, men samma Anna har lagt upp mönster på muddar där spetskanten i alla fall är densamma (http://stickfrossa.blogspot.se/2008/06/presentmuddar.html?m=1). Garnet är underbart mjuk merino (som jag hoppas är framställd på ett vettigt sätt) blandad med silke och någon procent blingbling-tråd (som tyvärr inte syns på fotot). Imorrn blir det till att fästa trådar och blocka. Och mer gräva i trädgården.

Vårens tröjor

Jag har virkat mig vidare genom boken "Everyday crochet" av Doris Chan och i våras gjorde jag två tröjor i mönstret "Eve's rib tunic", båda i Drops Muskat (100% bomull).

Två sjalar

För man kan ju inte bara virka en :-)

Sjalen "Evening breath" i två färger av Drops Delight är två av sommarens nu färdigställda projekt.

Tröja till 15-åringen

Nu är det klar, tröjan jag har hållit på med senaste halvåret. Ärmarna har jag stickat två gånger, eftersom passformen inte blev bra den första. Mönstret heter Louvre och finns på ravelry. Man stickar uppifrån och ned - en metod som verkligen passar mig. Stickade båda ärmarna samtidigt med magic loop. För mig, enda sättet att få båda likadana. Garnet är ett alpackagarn från Sandnes.

Sommarvädret har ju inte varit mycket att hurra för (om man gillar sol och värme). Å andra sidan har jag och dottern suttit inne, lyssnat på regnet och på när Stephen Fry läser Harry Potter, samtidigt som vi handarbetat. Jag har stickat på hennes tröja och hon har broderat korsstygn. Ett härligt sätt att tillbringa en semestereftermiddag.

Gröna löv



Jag skrev förut om mina älskade löv (här). Den här gamla godingen hade jag glömt. En kompis hade haft den hemma hos sig av olika anledningar och nu fick jag tillbaka den. Jag stickade den för något år sedan (minst!) och garnet är handfärgad merino från Uruguay. Jag var inte så förtjust i den spräckliga härvan när den dök upp i brevlådan men tänkte att har jag nu köpt det så är det bara att sticka. Som tur var hade jag även beställt en enfärgad härva i passande grön nyans och den funkade ju bra som kant. Jag är svag för löv - det vet ni nu - och för volanger. I den här kanten kombinerade jag dessa båda på fri hand och det blev riktigt bra tycker jag. Så skönt när allt plötsligt stämmer: garn, färg, mönster och form. Extra nöjd är jag över att jag fick till ett blad precis under sjalens mittmaskor.

 

 

Lappar och lagar i midsommarsol

Jag är dålig på det där med midsommartraditioner. Bondunge som jag är har midsommar mest varit en mätpunkt för höskörden. Höt skulle vara klart till midsommaraftonskväll, så var det bara. En stress utan like hela midsommaraftonens dag, med väder och antal höbärgare inblandade i ovissheten.

Blev den klar, firade vi kvällen med att åka och titta på fulla raggare på Lundegårds camping. Ja, det kanske räknas som tradition det med. Hur som helst. Att sy har också kommit att ingå i min midsommar fler gånger nu faktiskt. Så även denna.

Min tonårsson frågade om jag kunde laga hans jeans. Jag blev riktigt glad och inser att lappar inte är nåt problem idag, inte ens på märkesjeans. Kanske signalerar det att någon lagt ner lite tid och omsorg. Så när solen tittade fram, drog jag ut symaskin till altan. Tog lappar från ett par gamla jeans bortom all räddning och satte igång.

Just idag smälter jag in i omgivningen. Nöjd med att ha sparat tiotusentals liter vatten, som går åt till bomullsodling för ett par nya jeans. Också minst lika nöjd med att lägga en timme här. Och inte i en galleria.

Stickning som meditation

Det är väl ingen nyhet att stickning har en lugnande effekt. För mig väcker stickningen många känslor på vägen till målet. Ibland ger mönstret upphov till ren och skär frustration - då är det lite si och så med den lugnande effekten - men hur irriterad jag än har varit under resans gång så infinner sig nästan alltid ett lugn på slutet. Vissa mönster ackompanjeras av speciella minnen. De här löven är ett exempel. Jag växte upp med en i princip konstant stickande mormor. Det var både spetsstickning och flerfärgsmönster. Mormor blev stammis på Yll och tyll så snart butiken öppnade i mitten på 1980-talet. Nu sätter händer och ögon i princip stopp för handarbetandet men intresset finns kvar hos denna 92-åring. Bland allt det hon stickade beundrade jag mönsterstickade saker allra mest. Jag tillbringade mycket tid hos min mormor och morfar när jag var liten och de allra bästa stunderna var när jag låg på en för kort madrass på golvet i mormors sovrum och vi pratade om olika sjukdomar man kunde drabbas av. Näst bäst var när vi satt i soffan och hon lärde mig sticka. Känslan när jag knäckte mönstret till det som i Märthaskolans handarbetsbok kallades Rosenlöv! Jag har återvänt till dessa löv i olika tappningar många gånger under mitt stickliv och varje gång fyller de mig med ett alldeles särskilt lugn. Nu stickar jag dem i mjukaste merino blandat med lite silverbling. Och jag fullkomligt älskar dem.

Säsongsavslutning

I år blev det en annorlunda avslutning. Tre tappra juntadeltagare mötte upp på Café Fåtöljen på Hornsgatan. En god toast. Lite paj. Kaffe. Och som vanligt stickning, prat och trevlig samvaro.

Tröja på gång

Det var längesen det hände nåt på bloggen. Produktionstakten har nog lite allmänt varit ganska låg under våren. Själv stickar jag så sakteliga på en tröja till äldsta dottern. Börjar ana slutet, men än är det en liten bit kvar.

En mössa till

Det rosa och grå garnet som jag använde till äldsta dotterns mössa, räckte till ännu en. Den här gången en spetsstickad variant till lillasyster.

Mönstret heter Veranda Tam och finns på ravelry. Det är en lite lagom blandning av spetsstickning och flätor.