Datorhaveri och tröga stickor

Nu har jag tvekat länge. Ville liksom inte göra ett tråkigt textinlägg ovanför Cecilias härliga Norgebilder. Men nu kan jag inte hålla tyst längre. Ett omfattande datorhaveri har gjort att jag inte kommit åt bloggen på länge, än mindre kunnat tanka in några foton att lägga ut. Inte för att jag haft så mycket att visa, men en linnesjal har jag färdigställt hittills i höst i alla fall. Visar den när det tekniska kommit på plats. Sticklusten har inte heller varit på topp, men den fick sig ett uppsving med sagda sjal och när jag häromdagen promenerade till Ljungqvists garn på Odenplan och köpte ett mönster (sjal såklart, vad annars?) jag funderat på riktigt länge. Det vore bra om jag fick fart på stickorna, för i våras och somras köpte jag på mig en hel del garn. To be continued...

Norska vindar

Jag blev bjuden på 50-årskalas och är så glad! Vilken fantastisk fest och upplevelsehelg jag fick där i Skatval utanför Trondheim. Just här tar vindarna i där vi står på högsta utkiksplatsen och tittar ner på Skatval som kantas av vatten på tre sidor. Tröjan har jag fått låna av värdinnan Eli.

Eli är min stora stickningsidol. Hon stickar lusetröjor i rekordhastighet samtidigt som hon diskuterar storpolitik. I hennes hall fanns en stor korg som gästerna kunde välja tröjor från när vi skulle ut i blåsten. Jag valde denna för den sprakande färgkombinationen.
50-årsfesten var fantastiskt fin, men det här var inte bara ett endagskalas utan vi långväga gäster fick partaja i dagarna tre. Här ser vi självaste födelsedagsbarnet Iwar och barndomsvännen Clorben tillreda kammusslor från havet därutanför.
Någon kunde rensa, någon kunde krydda och någon behärskade konsten att grilla denna delikatess. Ja, vad ska man säga?

På kul kan jag inte låta bli att puffa lite för boken om stickade julkulor, gjord av de två norrmännen Arne och Carlos. Jag ska leta upp den och se om den är precis så galen som jag tror att den kan vara.

Vi har fått en award

Vår blogg Garnglada har fått en award från linneaskariskulla.blogg.se, bloggen med ena stöveln i Dalarna och ena i Bromma och som delar med sig av sin oerhört vackra närmiljö, var hon än står. En kak- och trädgårdsmästare som så poetiskt kan beskriva dahlian i sitt växthus:

En lite vilsen

men förtjusande dahlia

lutar sig mot glasväggen

som för att hämta andan

Den har kämpat hårt

ända sen rötterna kom i jord

i början av april

för att hinna slå ut i fulländad blom

innan frosten kommer

Och tar den

Tack snälla Linneaskariskulla! Med awarden följer att man ska svara på några frågor om oss.

1. Varför började ni blogga?

För några år sedan började vi junta ihop. Tre tjejer bjöd i sin tur in tre nya tjejer och plötsligt var vi ett rejält gäng, som fylls på hela tiden. Vi har ganska olika professioner. Några ritar vattenkraftsdammar, några översätter böcker och texter och några jobbar med information.

Snart var det någon som under en junta föreslog att vi skulle starta en egen blogg. Ganska många satte kaffet i halsen, men lika snabbt hade en av ingenjörerna knackat ihop bloggen och för oss andra var det bara att börja fylla på.

Vi kan verkligen rekommendera att ha en blogg ihop. Det blir inte så tungt att hålla den någorlunda uppdaterad. Om någon vill ta en liten paus, är det alltid någon annan som har kreativt flyt. Vi planerar ingenting utan det flyttar in inlägg av sig självt. Dessutom är vår blogg ett kul sätt att utvecklas lite i sitt fritidsintresse och vi sporras av varandra på ett väldigt opretentiöst sätt. Någon kan blogga och lär oss andra, någon kan länka och någon kan arrangera bilder.

2. Vilka bloggar följer ni?

På vår blogg finns en lista med några textilbloggar vi följer. Dödergök är ju en sann inspiratör för många av oss. 365 saker du kan sticka är också en kul åretruntkalender.

3. Vilka är era favoritfärger?

På vår blogg blir svaret på just den frågan väldigt tydligt. Någon snöar in på rosa och lila och någon på blått och grönt. Någon använder bara svart och vitt.

4. Vilka är era favoritfilmer?

Det här är däremot en svår fråga att svara på. Typ, vilket av dina barn gillar du mest, eller vem är bäst, mamma eller pappa? Men några filmer som ligger nära hjärtan är för Sarah filmen Madagaskar för alla glada färgerna och melodier och den underbara humorn. Jenny faller för Pianot. Maria lyfter Wim Wenders Der amerikanischer Freund. Cecilia var mycket tagen av De andras liv men är också svag för engelska kostymfilmer av Jane Austentyp eller om Elisabeth den första.

5. Vilken är din drömresa?

Sarah reser gärna till Marockos Atlantkust, söder om Casablanca och det har hon anledning att göra ganska ofta. Maria vill besöka Salvador Dalis hemstad Figueras. Jenny längtar till värmen vid Medelhavet. Madeleines drömresa är en afrikansk safari och Cecilia som förra helgen hade förmånen att visa sina safaribilder för en mycket intresserad 3-åring, som till och med kunde reda ut vad alla de där horndjuren heter för henne, drömmer nu om den italienska Amalfikusten och om Ayvalik i sydvästra Turkiet.

I uppdraget att vara mottagare av en award, ligger att skicka den vidare till någon blogg man gillar.

Vi sänder därför stafettpinnen till Kärlekspannkaka, en bloggare som på ett fenomenalt sätt förverkligar sin planer och alltid finner tid för stora och små roliga projekt.

Den går även till Sötlakrits och smultronhjärtan, som med elegans har svept ut på nätet. Hennes stora kunskaper och härliga bilder om svamp får både naturälskare och matglada på fritt fall.

Tvåändsstickning

Detta är ett embryo till tvåändsstickad vante. Frågan är hur liten människan som ska använda vanten behöver vara. Barnstorlek verkar det bli... kanske inte helt lyckat med vit vante då.

Published with Blogger-droid v1.7.4

Det ska va gult i år!

Bakluckeloppisar känns som den verkliga fyndplatsen för textilier. Den äldre generationen tömmer sina villor för att flytta till lägenheter och lättar på lager som är ärvda i flera led. Valet står ofta mellan tipp och loppis och därför blir priserna minst sagt humana.

Denna matta i rosengång är helt oanvänd (tills nu då) och i en väldigt spännande färgkombination. Jag kan tänka att antingen gillar man eller så gillar man inte. Jag gillar och den ligger fint i vårt bibliotek.
En gång för tio år sen cyklade jag förbi en spontanloppis utanför ett hus i Bromsten. Jag köpte en bunt handvävda handdukar i rött och vitt som jag använt sedan dess och är så nöjd med. Då visste jag inte att tjejen jag handlade av, senare skulle bli min mammakollega i fotbollslaget. När hon dukade upp igen, var jag snabbt kund och köpte upp lagret och kryddade det med gult.
En blomkruka som påminner om majolika gjorde sig med Mårbacka.
Och så snubblade jag över dessa gula koppar som heter Sol och är 60-talsdesign från Gabriel. Sex koppar med fat och udda assietter handlade jag för nån hundring. Och måndagen därefter sprang jag till Myrorna i Eskilstuna på lunchen för att kolla om de fanns kvar. Jodå. Där fanns nästa sex-pack fint kvar i hyllan. Dussinet fullt alltså.

Färgen gör mig glad och formen gör att kaffet håller värmen länge. Det har varit min utedrickarkopp i sommar.
Just den här dagen matchar gästande Malkoms linne helt servisen. En helt oplanerad färgsynkning den här gången (deras mamma jobbar som dekoratör på NKs glas och porslin). Roligt att det är samma mamma Annas linne från 1978. Storasyster Ebba är i fotbollstagen.

Vår blogg har fått en award från bloggaren linneaskariskulla. Så roligt! Den tackar vi varmt för och håller nu på att samla ett gemensamt svar på frågorna som följer. Vi återkommer!

Många hål

Jag anar en trend. Det här är mitt tredje projekt på raken i blått/turkost. Hade en ambition att förnya mig lite på färgfronten - men frågan är om det inte slog över...

Sjalen är stickad i lin från TK Yarn och mönstret kommer från Yll och tyll i Uppsala. Den är likadan som en som Sarah gjort tidigare. Den var väldigt rolig att sticka med små hålvarv som piggar upp med jämna mellanrum. Jag har hunnit använda den en hel del här i slutet på sommaren (eller början på hösten om man så vill) och det lär nog bli fler gånger.

Premiär för bakluckeloppis

När jag tänker tillbaka på våren, förstår jag inte hur den gick till. Ett helt omöjligt pussel lades (och lades inte) med massor av jobb, massor av pendling och massor av fotboll. Plus möten, skolträffar och allt det där vardagliga. Nej, nu så här i september begriper jag det bara inte.

Så plötsligt, mitt i alltihop dök ett förslag om bakluckeloppis upp. Till min egen förvåning hade jag med vändande mail anmält mitt intresse som organisatör. Och det är ju konstigt det där med ideellt arbete. Trots att det tar tid och ork, så ger det ändå alltid mer energi tillbaka. Vi hade ett fantastiskt roligt samarbete och fann många okända egenskaper och talanger bland föräldrarna. Mer än 50 bilar kom.Platsen var ju given. Bromstens IP är en slumrande storstadsdiamant. Stora ytor nedanför den pampiga Ellen Keyskolan, ett nymålat litet kafé och en lummig oas vid föreningshuset. Som gjort för folkfest.
Korvspadet hölls varmt och det luktade lagerblad och pepparkorn. Alla föräldrar hade bakat mängder av kakor.
Våra killar, Bromstens 03:or (länk) hade det mysigt i skuggan.
Och mängder av grejer bytte ägare den här förmiddagen.
Riktigt fyndläge för kläder och leksaker.
Och vem vill inte ha en ny skogarderob eller grönskande trädgårdshörna?
Här fyndade vi själva ett Guitar hero, som visade sig fungera! Och i flera bakluckor fanns textila gruvor, vilka jag öste ur och om dem kommer jag att berätta mer i nästa inlägg.

Söndagen den 2 oktober är det dags för nästa bakluckeloppis i Bromsten, (länk).