Regnbåge med äppelblom

I våras var jag med i Stickameras Garn och Chokladbyte. Konceptet går ut på att man anmäler sig, får en byteskompis som man skickar garn och choklad till, sen får man garn och choklad av någon. Spännande värre! Som julafton att gå och vänta på sitt paket.

Jag fick ett helt underbart vackert danskt yllegarn, Kauni (och god choklad). Funderade ett bra tag på vad jag skulle sticka av mitt garn. Började på en sjal, insåg att garnet inte helt skulle komma till sin rätt och bytte till en gammal välkänd variant från Stickfrossa - Annas axelvärmare. Äldsta dottern föll pladask, så den blir hennes. Nu är det ju inte riktigt säsong för varma yllesjalar, men nu ligger den och väntar när kylan sätter in i höst.

Ljusblått

När jag var på Yll och tyll för några veckor sedan föll jag pladask för detta garn från japanska Noro. Det är Taiyo Sock, innehåller 50 % bomull och resten ull, silke och polyamid. Jag tänkte naturligtvis omedelbart på en enkel sjal, men jag behövde något att randa det med. Det visade sig att det hade jag ju hemma: tunt svart lingarn, även det inköpt på Yll o tyll men för många år sedan. Som inbiten garnsamlare blir jag extra glad när något i gömmorna kan kombineras med nytt material. Och så känns det ännu mer rätt att fortsätta samla garn, för rätt som det är kommer det ju till användning.

 

Linets svarta blanka yta blev perfekt till det färgglada och något mattare Norogarnet. Färgglatt, ja. Hittills har jag gillat alla färger nystanet bjuder på, men nu kom det ett ljusblått parti. Ni som känner mig vet att blått inte är någon favorit (snyggt, men jag vill inte ha det). Inte nog med att det inte är någon favorit, här tycker jag dessutom att det sticker ut väldigt mycket i förhållande till de andra färgerna som är betydligt mer mättade. Det är nästan så att jag funderar på att repa upp och kapa bort det ljusblå. Eller borde jag bara låta nystanet ha sin gång? Kunde ju i och för sig vara en nyttig övning. Vad tycker ni? 

 

 

Snett i säsongerna

Just nu är jag inte inne in nån stickningsperiod direkt. Inte nån annan i juntan heller verkar det som för det är glest med inlägg. Så här kommer några sockor från tidigare i vintras, när jag var lite mer flitig. 

Det turkosa garnet vann jag nångång och har varit lite halvskeptisk till det. Blandade med ett rostfärgat och brunt garn. Jag tycker väl egentligen att färgkombinationen blev sådär. Nästa stickning är med klarrött, mörkgrått och turkost, det blir snyggare.

Sockorna är stickade med påstickad häl och det var ju väldigt lätt fixat. 

Jag stickade dem till min mamma som gärna vill vara varm om fötterna där hon sitter i sitt hus och sparar energi hela dagarna.

De här bilderna är från vår öländska badplats, tagna på sportlovet. Där är hisnande vackert vilken säsong det än är, men sommaren medför förstås fler värden än de rent estetiska. Morgonlöpning med efterföljande picknickfrukost, hopp från brygga, läsning i enbuskskugga och kvällsgrillning med dopp.

Nu i helgen var jag nere och firade Öland spirar, en pendang till Ölands skördefest. Jag köpte färsk sparris och besökte mamma och Solliden, med min väninna från Sri Lanka. Till och med hon tyckte Öland var så exotiskt att hon kände sig som hemma! Redan nu planerar jag för nån försommarhelg till, flera sommarveckor och absolut skördefesten i höst. De öländska rötterna drar!