Ibland råkar man....

... virka en minion. Mönster köpt från amigurumipatterns.net.

Vårens tröjor

Jag har virkat mig vidare genom boken "Everyday crochet" av Doris Chan och i våras gjorde jag två tröjor i mönstret "Eve's rib tunic", båda i Drops Muskat (100% bomull).

Två sjalar

För man kan ju inte bara virka en :-)

Sjalen "Evening breath" i två färger av Drops Delight är två av sommarens nu färdigställda projekt.

Lucka 18 Det lilla extra

Ibland håller jag kurser för Poppius journalistskola som ligger i korsningen till Bastugatan vid Slussen i Stockholm. I trappan ner står de här figurerna.

Jag är alltid lite nyfiken på hur de ska vara klädda. Olika huvudbonader beroende på väder och årstid. Så här såg det ut i maj inför sommaren. Jag tycker det är så bedårande att någon sitter och knåpar ihop de här kreativa alstren till gatans statyer. Är inte det omsorg, så säg?

Ikväll var det julfest. I vanliga fall träffar jag trevlig rektor och trevliga elever, vilket är härligt nog. Nu mötte jag alla lärarkollegor. En alltigenom toppenkväll! Och när jag vände mig om på väg hem var utsikten den här.

Lucka 13 Sommarkofta

Äntligen tittade solen fram så jag kunde fotografera koftan jag virkat på hela sommaren. Ärmarna fick jag göra om tre gånger, men nu sitter de som de ska. Garnet är Drops Lima och mönstret är ur boken Blueprint Crochet Sweaters av Robyn Chachula. Spännen från Stoff och Stil. Nu vill jag bara ha lite rejäl vinter så jag får använda den...

Mot evigheten...

... och vidare! Ett av hösten projekt: en "infinity shawl" i "chevron"-mönster av Drops Cotton Merino (märks det att jag surfar mycket på engelska webbsidor?). Mysig som attan och passar perfekt till nya - surprise! - lila kappan.

 

Pimpad Poäng

När man inte hittar de lila fåtöljer man drömmer om får göra dem själv. Först köper man det billigaste fåtöljer man hittar som är lätta att klä om, i det här fallet Ikea Poäng. Nytt tyg shoppas från Stoff och Stil och så pyntar man med lite virkade afrikanska blommor. Sedan är det bara att se fram emot många sköna kvällar framför brasan.

Tittut ur filten

Nej, den här har jag inte virkat. Jag önskar att jag hade kunnat, men det kan jag ju inte. Den här filten har jag fått, av en dam jag hjälpte, ett av mina första jobb i Stockholm. Det var på 80-talet och just då var mormorsrutor inte så himla inne. Det var för nära 60- och 70-talen. Men jag blev alldeles hjärtnupen av den omsorgsfulla presenten. Vilket jobb hon lagt ned! Och hon har verkligen virkat sig in i mitt minne, särskilt de fina pratstunderna vi hade i hennes grönskande burspråk lite likt filmen Gifta på låtsas. Och ibland tänker jag på vad hon lutade sig fram och sa: Du, förstår du, du ska bli kurator. Du har ork att lyssna på gamla käringar du.

Under många år var den min utflyktsfilt, alltid med när det hände något äventyrligt skoj, men de senaste åren har den krupit allt närmre vardagsrumssoffan. Barnen ratar mina ullplädar, det här är en av dem som duger.

Nu ser den lite medtagen ut och varje gång nån lämnar soffan är det med rörelser som en fluga i ett spindelnät. Nån fot sitter alltid fast.

Dags för lagning. Och visst blir jag lite sugen att själv göra en. Jo. Kanske.

Blandad virkning

 

 

Dessa två tröjor virkade jag i somras från boken "Custom Crochet Sweaters" av Dora Ohrenstein. Garnet är Drops Cotton viscose. Den lila är förevigt förknippad med vår resa till Danmark och Legoland. Som tur var köpte jag förmycket garn till en första (den lila). Det visade sig att jag behövde göra den betydligt längre än i boken för att den skulle passa mina "kurvor".

 

Tre sjalar har jag hunnit med här under hösten också. Jag hittade mönsteret på internet. Tyvärr var det på typ koreanska, men jag tittade på bilderna och provade mig fram. Den rosa och den gröna är virkade i Drops Babyalpacka Silk. Den blå är virkad i ett garn som heter Tussah silk från Onion knit och som följde med mig hem från Syfestivalen i höstas. Den rosa var den första jag virkade och den blev sned och vind, men knyter man den på ett smart sätt så syns det inte ;-)

Nu ska jag inte frysa i vinter!

Två nya koftor har det blivit så nu har jag sammanlagt fem stycken hemvirkade koftor i garderoben.  

 

Den översta är från ett mönster från Garnstudio och virkad i Drops Baby Merino. Det var den kofta jag påbörjade först, men jag tröttnade på den och den låg i "träda" rätt länge innan jag tog tag och färdigställde den. Men nu är jag jättenöjd! Framstyckena behöver blockas lite mer, men sedan är den färdig för användning.

 

Den undre är också från ett mönster från Garnstudio virkad i Drops Eskimo. Den hade jag tänkt skulle bli sommarens projekt, men efter en dryg semestervecka var den färdigvirkad så nu får jag ge mig på andra utmaningar.



Sommaravslutning i juntan

Vi har rundat av för säsongen och det gör vi alltid med lite knytis på nån solig terrass. I söndags var det tur för vår. Medhavda korgar lastades fram med försommarsmaker som fetaostpaj, tsatsiki, pastasallad, sparrisrisotto, goda ostar och rabarberpaj.

Sedan försökte vi göra skäl för maten och tog itu med lite arbete.

Här ser ni Nina djupt försjunken i denna bedårande triseratops-dinosaurie. Hoppas på fler närbilder på den, Nina!

Jenny stickar vidare på sin fantastiska pläd i olika krapp- och vitmåreväxtfärgade garner som hon fått från sin mamma. Sarah ser ut som hon mest leker med mobilen, men hon har multikompetens och hann göra färdigt en mössa och sticka på en sjal i mängder av härliga färger, som vi känner från ett tidigare inlägg på bloggen.

Vi glömde plåta maten men här blev det i alla fall en bild på rabarberpajen, en smulpaj. Nån dag senare fick jag besök och googlade fram ett recept på rabarberkaka som jag gärna delar med mig av.  Den smakar kardemumma och faktiskt lite citron, utan den lite mer arbetskrävande insatsen. Den hamnar här på bloggen i kategorin recept: snabb, riktigt snabb, typ fem minuters insats.

I vanlig ordning gjorde jag om receptet lite, bland annat minskade jag sockret som alltid. Minst en tredjedel och ibland hälften av receptens socker tar jag bort och det blir bara bättre. En vinnvinnsituation. Bra för hälsa, bra för plånboken. Det blir pengar till några nystan till under ett år eller jag brukar tänka att då betalar sig det ekologiska sockret självt.

Nåväl, här kommer detta superenkla pajrecept för sommarbersån, alltså redan ändrat enligt Ceciliaprinciper:

150 gr smör (ska försöka byta ut lite mot kesella nästa gång)
2 ägg
2 dl socker
1 tsk kardemumma
1 tsk vaniljsocker
3 dl mjöl (eller hälften havregryn, hälften mjöl)
4-5 stjälkar rabarber.
Smält smöret och låt svalna. Vispa ägg och socker. Häll i hälften av kardemumman mot slutet av vispningen, tillsätt även vaniljsockret. Blanda i mjölet och smält smöret och häll i brödad form. Skiva rabarberna ganska smått, typ i centimeterbitar. Fördela i smeten. Strö resten av kardemumman över. Grädda i 175 grader 40 minuter.

Man kan ha en klick turkisk yoghurt med vanilj till om man vill, men faktiskt funkar kakan även som den är.

Ett koftigt år

Syjuntehelgen i Waxholm

 

 

"Wild Flower" i Drops Nepal



"Whispers" i Drops Alpaca

Under syjuntehelgeni Waxholm i maj i fjol tog jag mod till mig och påbörjade mitt första koftprojekt: en mörkblå kofta i Dropa Alpaca och mönstret "Whispers". Ivrig som jag var gjorde jag (naturligtvis) inget prov för att kolla virkfasthet och så utan jag tutade och körde.
Snart märkte jag att koftan blev liiiiite liten för för mig och drog då genast igång koftprojekt nummer två: samma mönster, samma garn fast i ljusgrönt (?) och med virknål ett halvt nummer större. Den blå koftan bestämde jag mig för att ge bort så snart den var klar. Det var ju bara det att den liksom inte ville bli riktigt klar...

Sen under hösten drog jag sedan igång tre andra projekt: en kofta i mönstret "Wild Flower" i Drops Nepal, en svart kofta samt projektet att bli av med "några" extrakilon jag dragit på mig de senaste åren.

Den svarta koftan blev rysligt stor så den rev jag upp, började om på och tre dagar senare lyckades jag glömma virkningen på pendeltåget.

"Wild Flower" var mycket snabbvirkad och rolig och min gröna Whispers blev också klar. Men den blå som jag skulle ge bort ville liksom fortfarande inte bli klar...

Så en dag var extrakilona borta och den blå koftan klar och då stod förstod jag att ödet stått på mina sida de senaste månaderna. Den blå "Whispers" satt nu helt plötsligt perfekt medan den gröna kändes stor. Ibland lönar det sig att inte kontrollera virkfastheten.

Så nu har jag i alla fall tre koftor som jag kan använda. Wild Flower var mer förlåtande i storleken än sina syskon (om än något svårfotograferad).

Observera halsringningen på mina två Whispers: den blå har en djupare ringning - mer lik bilden i mönstret - och jag undrar hur jag lyckades virra till den gröna så. Men det blev ju i alla fall symetriskt...

Nu har den kant!

Det är inte ofta jag plockar fram virknålen. Stickade en sjal i somras. Varm och gosig, men kände att något fattades. Nu har den fått en virkad liten kant i glansigt brunt garn. Precis vad som fattades! Virkade med dubbelt garn och grov virknål för att matcha den ganska grovstickade sjalen. Blev väldigt nöjd med kontrasten mellan ulligt ylle och glansigt blankt.

Pentagon...

Jag hittade mängder av bedårande african flowers när jag surfade runt och kom då på hur jag skulle använda resterna av mitt gröna bytesgarn. Knåpade lite och vips blev det denna färgkombo jag föll för. Av någon anledning har jag gjort pentagoner, alla blommor jag har sett är hexagoner så jag vet inte hur jag tänkte. Förmodligen inte alls. Lite opraktiskt blir det nog vid sammanfogningen...

Published with Blogger-droid v2.0.6

Textil trädgårdskonst

"Blomman" jag virkade på juntan i söndags har nu blivit trädgårdskonst. Jag har satt lite armeringsnät som spalje till en klematis och såg på internet att man kan köpa dekorationer till armeringsnätet - jättesnygga plattor i metal med texter och små glittrande stenar. Dessa kostar dock några hundralappar styck så jag tänkte lite snålt och gjorde min egen dekoration istället.

Nu får jag se vad väder och vind gör med denna. Jag gissar att det är en sommarblomma och inte en perenn :-) Och så ska den nog få minst en kompis. För att anknyta till mitt förra inlägg är även klematisen en födelsedagspresent som trots mina ogröna fingrar överlevt och frodas.

Par i muddar

Nu är de äntligen klara med marängfluff och allt! Länge har de legat och väntat på att få trådarna fästade. Mönstret finns här och jag har gjort ungefär samma förändringar som tidigare. [länk] Garnet är drops merino extra fine, ett fantastiskt mjukt garn med mycket stretch som gör det perfekt för resårstickning. Exakt ett nystan (50g) gick det åt. Fluffet är ett mohairgarn, troligen drops vivaldi och på det nystanet märks det inte alls att jag tagit av. Vad kan man göra med rosa mohair? Tips?
Nu är det dax för dessa rosa muddar att flytta vidare och värma andra händer.

De här halvvantarna gick mycket fortare att göra. Garnet kommer från mitt bytespaket och mönstret är en modifierad historia av manduzanas torgvantar. Jag har gjort rätt mycket ändringar för att få bra passform för en smal hand, men flätan och resåren är så gott som oförändrade bortsett från att jag spegelvänt den ena flätan så att det blir symmetriskt. (I fall man nu skulle vilja lägga händerna helt bredvid varandra och glo på dem...)

Döttrarna skapar

 I somras trampade äldsta dottern på en glasbit på stranden. Hon blev sittande på altanen resten av eftermiddagen med foten i vädret. För att sysselsätta sig, så lärde jag henne virka. Hon hann knåpa ihop huvud och kropp till en pirat. Nu under påsklovet återupptäckte hon sitt projekt och virkade raskt klart den lille piraten. I eftermiddag har han varit på äventyr i trädgården.

Lillasyster blev också pysselsugen och letade fram makraméprylarna. Armbandet blev lite för stort, så jag föreslog att jag kunde få det, men icke. Den ska bli fotlänk i stället. Där passar den alldeles lagom.

Ett annat av äldsta tjejens långtidsprojekt blev också klart idag. Det fattades bara lite fyllning. Hon har både designat, ritat mönster och sytt själv.

Basker x 2

Här är dottern tillsammans med sin mormor iklädda varsin fin basker. Mönstret är Dödergöks fluffiga och garnet kommer från Noro silk garden. Jag köpte på tok för mycket garn (lätt hänt att dras med, när man är i garnköpartagen...). Men, det var ju tur att det fanns över, när min mamma gärna också ville ha en. Mammas har jag modifierat lite, eftersom hon ville ha den något mindre fluffig. Det är ingen mössa för snöstorm, men så här, lite kyliga vårdagar, passar den fint.

Till dotterns mössa virkade jag två olika rosor av ett restgarn, så att hon skulle ha lite att välja på. Efter lite funderande kom hon på att det nog blev finast att sätta ihop dem till en blomma. Kan inte annat än hålla med.

Stickat glas?

Någon handmodell lär jag aldrig bli men jag kände att en hand var nödvändig. För vad har man ett stickat glas till??
Stickat har jag gjort med Palino Soft merino och mohair/silk. Stickor 3, virknål 3. Mönstret hittade jag här men jag lade upp 44 maskor (för mudden) som minskades till 42 vid avmaskning för att passa virkningens mönster. Jag skulle rekommendera att virka med större virknål än vad jag gjorde för den blev rätt snäv runt min relativt smala hand. Alternativt kanske lägga upp 48 maskor och öka till 49 när virkningen tar vid. (Virkmönstret är 7 maskor brett/långt)
Nu återstår bara nr 2... och den får nog vänta lite för nu har jag påbörjat en ny (samma mönster) i annat garn och i ny färg. Himla fin kommer den att bli!

Published with Blogger-droid v2.0.4

Äntligen klar!

Nu är väskan färdig med foder och allt. Har hunnit använda den lite, men inte till sandlådeleksaker... Fast den är så stor att den borde rymma det mesta. Trist nog kommer jag nog inte använda den särskilt mycket.

Published with Blogger-droid v1.7.4