tisdag 30 oktober 2012

Junta på semestern

Det är ett mycket bra hotell jag är på, för de har syjunta på måndagarna. Tyvärr var jag tvungen att prioritera bort det igår men det känns tryggt att veta att det finns sådan verksamhet lite runt om i världen.

måndag 29 oktober 2012

Ett fönster öppet på Runmarö


Vi ville skriva några dagar ihop, två kompisar och jag. Valet föll på Runmarö, i Författarförbundets lilla stuga. Allt blev bättre än vi vågat hoppas. Vädret. Stugan. Sällskapet. Produktionen. Upplevelsen.


Minimalt med kläder, varsin dator och massor av mat och vin var packningen ut. Trots obefintlig planering, typ, vi tar med oss ingredienser till två middagar var, var matutfallet närmast mirakulöst. Hela veckan åt vi lunch och middag med efterrätt, fikade rätt rejält hela vägen in i kaklet och det vi bar hem var några buljongtärningar och kryddburkarna.


Att diska ute är bland det bästa jag vet. Det står för sommar, ledigt och utflykt.



Och morgondoppet fick vi ta nere vid klipphällarna.


Vi skrev ganska flitigt, för äntligen fanns några dagar för just detta. När vi skrivit en stund, läste vi högt. Vilka berättelser vi gav varann! Berättelser om udda båtar, om det speciella gränslandet mellan barn och vuxen, om fotbollsskolor och en tid i bröstcancerns skugga. Skrattade högt och grät stilla.


Två artiklar, en essä, en nästan klar tonårsroman och två barnböcker hann vi få ihop. Ibland fick jag lov att smita iväg för att tänka, eller kanske helt enkelt bara njuta, och satte mig att sticka lutad mot en slät klippa. 


I helgen hade vi återträff på Gålö. Puffade och coachade några steg till. Och på morgonen gick vi ut och plockade varsin pappkasse stelfrusna trattkantareller.

tisdag 23 oktober 2012

Some red ribbons



I somras tvättade och målade vi fasader. Plötsligt kände jag ett starkt behov av ett attans så snabbt projekt. När mörkret föll plockade jag fram en av ungarnas dragkampsfiltar från soffan som fått ett hål och blivit lite nött i kanterna av flitigt användande. Eftersom den som sagt är mycket omtyckt i kombination med att det är en bröllopspresent från Sarah här på bloggen och hennes familj var det helt klart läge för reparation.

Själva tanken med projektet var att allt skulle finnas hemma från start (inga rundor till måleributiker med färgkoder och penselfrågor). Så, i lådorna hittade jag detta röda band från Mattssons band, den legendariska affären på Kungsgatan i Stockholm, en handbroderad sydd spets som jag fyndat på Erikshjälpen i Spånga och en handvirkad spets som jag hittat i en antikaffär på en jobbresa till Mariefred. Fynd för några tior. Och på någon timme hade filten förvandlats, till en lika skön, men än mer personlig soffkompis.

måndag 15 oktober 2012

Innan frosten kommer

Kanske har den redan kommit hos dig? 
Hos mig kom frosten i veckan, men jag hann rädda in trädgårdens gröna tomater. Plockade fram ett gammalt recept från min tonårstid, då jag hade min allra mest produktiva hemmafrutillvaro. Massor av fritid, massor av ställen att odla, en hel tank med mjölk att hämta från för att till exempel prova nya ostrecept. 

Just det här tomatreceptet fick jag från min syster Anita och många vintrar förgyllde de gröna tomaterna kötträtterna hemma hos oss. Jag har för mig att det är ett recept som emigrerat hem (kan man säga så?) från Amerika i början av förra seklet. Tomatsallad står det i min bok, men idag skulle jag nog mer kalla det chutney. 

Ungefär så här gör man.
2 liter finskivade gröna tomater, 2 stora hackade lökar, 2 msk salt, 2 dl ättikssprit, (2 dl vatten), 5 dl socker, 2 kanelstänger och 4 bitar hel torkad ingefära. Koka allt i mer än en timme, tills det blir lite marmeladigt. Häll på burk.

Mitt recept är skrivet mycket knapphändigt, efter ingredienserna står det "kokas", och när jag nu gjorde det häromdagen, tog jag bara 1 dl vatten och mindre socker än det ska vara. Sedan kokade jag det utan lock. Kanske kan man helt strunta i vattnet. Jag hade bara rödlök hemma och det blev väldigt snyggt i alla fall.


Nu är de på burk och får samsas i kylen med snyggingarna äppelmos och plommonmarmelad som plötsligt en kväll landade i vårt kök från Linneaskariskulla. 


Men som sagt, det här är ju en garnblogg, inte en matblogg, även om det finns starka beröringspunkter. Att ta vara på känns som en gemensam nämnare för mat och skapande. Mina sockor som är på gång är just ett hopkok av garner från ett decenniumgammalt lager som helt plötsligt hittat rätt.

söndag 7 oktober 2012

Nyheter på sjalfronten

Idag var jag på Stickfest i öst. Den brukar gå av stapeln på västkustska Grötö och då heta SiV men i år var den förlagd till Härjarö och hette Tor. Hur det kommer sig kan man läsa om här: http://www.stickfestivast.se/index.html

Jag var på en workshop där man skulle lära sig att designa sin egen sjal. Själva designandet ska väl inte bli några problem bara jag får kläm på starten. Men jag är på gång!

lördag 6 oktober 2012

Torgvantar i höstsol


Det börjar vara ett tag sen jag bidrog med något till bloggen. Nå, här kommer lite bilder på ett par torgvantar jag stickat till äldsta dottern. Jag lät mig inspireras av Cathrines limegröna, men gjorde en annan sorts fläta. 

Dahliorna har fört en halvtynande tillvaro under sommaren, men nu har de vaknat till ordentligt. Har försökt övervintra dahlior förut med klent resultat, men tror nog att jag ska göra ett försök med dessa ändå.




tisdag 2 oktober 2012

Kofta

Mitt livs första kofta fick bli till mitt livs första systerdotter. Koftan är stickad i Drops baby merino extra fine - mjukt och elastiskt. Mönstret har jag fått av mormor men jag tror att det finns på Garnstudio. Man stickar allt i ett stycke på tvären och formar med förkortade varv, mycket enkelt. Lite stor blev den men hon växer väl hoppas jag.