Häromdagen när jag kom hem från jobbet, låg där ett härligt fylligt fluffigt paket i brevlådan. Det är verkligen inte varje dag man får såna brev. Särskilt inte från Tant Kofta! Tydlig avsändare, både i skrift och bild på frimärksplats! (Själv tycker jag det är ett gott tecken att frimärkena fick stickade kreativa sockor, samma vecka som min man började som systemarkitekt på Posten).
.
Det kändes som första dagen solen bröt fram. Men ännu så pass kallt att jag tydligen inte kom på tanken att fota utomhus, därav de lite klena färgerna som inte alls gör garnet rättvisa. Hoppas få återkomma när vädret blir lite varmare.
Garnet, en vinst för att jag tipsade om namnet Klippkort till Tant Koftas nya sjalmodell. Mönstret låg med, liksom lyxig sticka och ett handfärgat violblått garn, specialutvalt till mina blonda färger. Och fyra härvor färgväxande bomull med namnet Choklad, rättvisemärkt och fint från Peru. Jag tar dem till mitt hjärta!
Samma dag kom yngste sonen hem och hade virkat sitt första armband i syslöjden. Så klart det ska förevigas! Så, nu har jag gett två böcker, en sjal och ett barn nya namn. Dessutom hittat på ett ord som tidigare inte fanns och som nu används om bin som fraktas runt på lastbilsflak för att pollinera på beställning, när de vilda bina dör ut förskräckande fart, ordet gårdfaripollinerare. Det är kanske det här jag ska satsa på!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar