Ännu mer lingarn

Ledsen om jag tjatar om min spetskant, men nu är den klar och jag vill gärna visa den i all dess längd. 250 ståtliga centimeter är den. Ju mer form det här projektet tog desto mer kände jag att det måste vara en present till mamma. Och allra finast blir den om hon sätter ihop delarna själv. Hon är bra på sånt.

Mer lingarn

"Åh, är det ett par bikinitrosor?" frågade sambon med ett tveksamt leende och skräckblandad förtjusning när jag visade honom den här bilden. Nej, det ser väl vem som helst att det är en SJAL!

Det här mönstret svor jag en hel del över innan det gick upp ett liljeholmens och allt bara flöt på. Och nog är det lite fel i femte mönsterrapporten (där trillade det nog en tår till och med), men vad gör väl det, jag fullkomligt älskar sjalen. När jag till exempel ska träna mig på att ha vit blus (annars är det mycket svart här) får den här sitta som en trygghetsgivande snuttefilt om halsen. Den är stickad i lin från Yll och tyll (även mönstret är därifrån). Nu har jag mer lingarn på ingång (tack vare Jenny), så det kan nog bli en till.

Så det kan bli!

Ja, tänk så det kan bli med handfärgat garn. Det här grön-lila garnet är inte bara grön-lila utan det har två olika nyanser av grönt och lila i sin färgning. Dessutom är det ojämnt färgat, vilket gör att större delen av sjalen blev randig och en liten bit blev fläckig. Hur charmigt som helst, tycker jag. Och spännande att sticka! Jag vill minnas att garnet kommer från Färgkraft, men jag är lite osäker. Runtom sitter en grå volang. Båda garnerna är entrådigt ylle. Rolig stickning: mosstickning från spets till spets, vilket gör att varven aldrig blir sådär olidligt långa. Volangen däremot har rätt dryga varv, men i och med att man gör ett omslag med jämna mellanrum rullar det på rätt bra ändå. Modellen är en klar favorit och mönstret kommer från Nina Sagulin.

Projekt i lin

Det här är en del av ett av mina pågående projekt. Själva sjalen är färdig, trubbig trekant i gles rätstickning. Sedan ska den här kanten sys på. Det är väldigt rolig stickning, men frågan är om jag kommer hinna lära mig mönstret utantill. Vissa moment ser jag hur jag ska göra, men det är fortfarande svårt att börja ett varv utan att tjuvkika i mönstret. Men vad gör väl det? Mönster och garn från Yll och tyll i Uppsala.

Blockad?

Den verkar bli lååång denna tunna solfjädermönstrade skapelse.

Published with Blogger-droid v1.6.8

För blått för Sarah

Det här inlägget skrev jag och la ut redan igår kväll, men det försvann ut i cyberrymden. Hoppas marsianerna kan läsa och förstår sig på det här med garn.

Jag har beställt garn rätt många gånger vid det här laget, och det har alltid gått bra - utom när jag beställde garnet på bilden. Enligt butiken var det melerat i svart och grått, men när jag väl fick det i min hand var det snarare dovt blått och grått. Vackert, men inte alls det jag hade bespetsat mig på. Garnet är det underbara handfärgade och fairtrade Silk blend från kvinnokooperativet Manos del Uruguay. Nog kan jag sticka i blått garn - det har hänt förut - men här tar besvikelsen över och dödar lusten. För varje maska jag stickar hinner jag tänka "det är för blått" och då blir det ju inte roligt att sticka. Bara att hoppas att det dyker upp någon som vet att uppskatta färgen bättre än jag.

Grön trubbig bellis

Det här är en grön goding i garn från Manos del Uruguay. Ren ull den här gången, men handfärgat som vanligt. Mjukt och fint, och - framför allt - i princip luddfritt. Mönstret är det kära bellis som det har blivit ett par alster i nu. Lättstickat och vackert. För att slippa snibben nertill på den här trekantsjalen började jag med ca 30 maskor i nederkanten. Sedan ökade jag en maska i båda kanterna på varje varv (vill jag minnas) genom att sticka i både bakre och främre maskbågen. En bra stund innan garnet tog slut virade jag av det antal fransar jag ville ha. Sedan var det bara att sticka slut på resten och sätta på fransarna. Ett bra sätt att ta till vara hela garnnystanet.

Inspirationsresa

Ett något decimerat, men tappert, syjuntagäng har varit på inspirationsresa till Dala Floda med omnejd. Vi bodde fantastiskt fint på Dala Floda Värdshus. Vilken miljö, vilken mat, vilken service!

Vi gjorde först en studiebesök på Jobs handtryck. Intressant att få en liten inblick i textiltryckandets värld. Via antikaffär i Leksand styrde vi sen kosan mot Wålstedts i Dala Floda. Där fick vi lära oss allt om skillnaden mellan glansig och svårspunnen ryaull och matt och lättspunnen vanlig ull. På bilden ovan ses den långa ryaullen och den korta krusiga vanliga ullen. Ryaullen kommer för övrigt från ett lamm, vilket lätt ses på fnirren i änden.



Vi fick se hela processen från nyklippt ull till färdigt garn. Ett sånt hantverk! Sortering av ull, tvättning, färgning, kardning, färgkomponering, in i spinnmaskinen, upp på härvor, tvättning och så till en liten härvihoptvinningsapparat. Otroligt spännande!




Helt tomhänta kom vi inte från våra exkursioner, som synes... om det nu var nån som var rädd för det...

Och lite tid över hade vi att sitta i solen och sticka också.

Lingon och mjölk...

...kallade Maria i garnaffären färgen, när jag köpte garnet. Mönstret tipsade hon också om, och jag föll direkt. Både garn och mönster kommer från Marks och Kattens.

Sjalen är en trubbig trekant, nästan halvmåneformad, med en virkad spetskant.

Nu blev det ju plötsligt snö i luften och kallt, så det blev till att plocka fram yllesjal igen. Men jag lever på hoppet om att våren kommer tillbaka.