Min lilla sjal med bladkant är klar. Den blev inte så lång, styvt en meter, men tillsammans med en sjalnål kommer den att värma gott. Synd bara att vi går mot varmare tider... Men det står inte på förrän det vänder, som en kollega brukar citera en gammal dalmas.Garnet heter Sulka och är en blandning av silke, mohair och alpacka. Fantastiskt mjukt och härligt. Luddar aningen, men inte värre än att man kan leva med det ;-). Köpte det på Nystas rea i vintras, och tänkte inte på att det bara var 25 g/härva - därav den något knappa längden.
Mönstret är inspirerat av Tant Koftas Bladpulsis, med lite smärre justeringar. Själva bladen finns också i flera stickböcker bl a Sticka mera av Paula Hammerskog.
Vilken fin! Sådana bladkanter vill jag också lära mig att sticka. Har sett något liknande hos Tant Kofta, men då mest i grönt.
SvaraRaderaÄven jag har provat på, och det är inte alls svårt. Som du ser gjorde Jenny mosstickning i själva basen, jag behöll originalets aviga-räta-randning. Egentligen är nog moss snyggast, men jag var så evinnerligt trött på det just då. Men kanske repar jag upp och börjar på ny kula, med moss den här gången. Tar med till nästa junta om du vill.
SvaraRadera