Vägra våren!

Nej, detta är ingen protest mot våren. Det är verkligen en årstid jag älskar. Men vintern har onekligen sin charm och för oss stickare är det guldgruvetid.

När vi ändå var i vännen Eva-Karins fantastiska växthus passade vi på att plåta min vinterrustning. En halsduk i garnet Eskimå, som jag plockade ihop färger till som i en godisaffär. "En sån, å så en sån". Riktigt tjockt garn i resårstickning och den här halsduken liksom stickade sig själv.

Och så blev det en mössa. Mönster från Nina Sagulin och är väl den fjärde vi stickar i vår junta. Tur att vi jobbar långt ifrån varandra! Jag lyckades dock rekrytera en kollega på modellen. Hon hade en slumrade stickningstalang som genom den bubblade mössan vaknade till liv.

Mössan har troligen räddat livet på mig under vinterns kalla halvtimmespromenader till morgon-t-banan. Särskilt när vår jättegulliga geckoödletermometer som så enkelt gick att fästa på utsidan fönstret mest mätte rutans temperatur. Lagoma fem minusgrader visade sig vara -20 IRL.