Garngladas adventskalender: lucka nummer 4

Så här tidigt i julklappsköparmånaden måste den fjärde luckan innehålla ett julklappstips. Surfa in på www.butikflorin.se och njut av deras vackra alster. Det finns porslinssmycken, mjukisdjur, börsar och en hel del annat också. Allt är tillverkat av second handfynd (naggat porslin och retrotextilier). Klimatsmart och stressfri julhandel!

Några matluckor att öppna

Visst finns det en del väl tummade kokböcker med familjerecept som kommer fram så här års. Likväl som en del mindre glamorösa flottiga broschyrer och snabbt nedtecknade recept på en tidningskant. Så är det i alla fall hos mig. Men här finns ett komplement. Min kollega Maria har startat en matjulkalender på sin blogg Karlbergs kök och har gått ut hårt med klassikerna lussekatter, pepparkakor (som jag provat och som blir jättegoda, bara man har en riktigt vass och bra kniv) och idag spritinlagda plommon som jag tycker låter väldigt lovande.

Om du vill hämta lite julinspiration, så ... här hittar du Karlbergs kök

Vad sägs om en julkalender?

Nu kör jag en riktig rövare med syjuntan vår, men Cathrine började så fint den förste december med ett inlägg så jag tänkte: Tänk om vi kan göra en egen julkalender här på Garnglada? En liten överraskning till besökarna varje dag? En fin länk, ett pynt vi gjort i trä- eller pappslöjden eller ett tips på bra julklapp. Kanske inte bara det vi gjort, utan vilka vi är? Vad säger ni tjejer? Jag tycker i alla fall vi gör ett försök!

Jag öppnar här den andra luckan och det blir: Tjuvarnas jul. Årets julkalender! En saga som känns som en blandning av Pippi Långstrump och Harry Potter. Med massor av stickade halsdukar, sjalar och bylsiga koftor. Idag har jag sett den både på morgonen. Och på kvällen. Killarna säger inte rent ut att de gillar, men de gör mig sällskap och det känns väldigt mysigt. December verkar räddad!

Här finns avsnitten.

Tvåändsstickade vantar

Nu är de äntligen helt klara mina vantar. Det tog nästan lika lång tid att fästa trådarna som att sticka. (Värmde byrålådan ett bra tag) Nu återstår bara lite såpatvättning och torkning så kan de användas.

Published with Blogger-droid v2.0.1

Ge mig en halvtimme på Yll och tyll...

... och jag kommer ut med detta. Två underbara färger Silk blend från Manos del Uruguay (mitt absoluta favoritgarn), ett svart yllegarn från Heaven's hand som jag aldrig stickat i tidigare, ett grönt mjuuuukt merinogarn (sydafrikanskt, inte från rumphuggna får enligt tjejen i butiken) från Colinette och så ett nytt garn från Noro som ska randas med brun eco-ull.

Det är som en påse smågodis, fast hälsosammare.

Syjuntans ursprung

... är puffen i Språktidningen (en av mina favorittidningar) som landade i brevlådan igår. På förstasidan och allt! Under rubriken "Juntan träffas och har kul ihop", finns svaret på vad junta betyder. Ordet har funnits i svenskan sedan 1700-talet och kommer av latinets jungere som betyder förena. Just syjunta nämns första gången 1897. Vidare får vi veta att även om det finns militärjuntor, så träffas ofta juntor istället regelbundet i små grupper för att utöva sin fritidssysselsättning. Här finns språktidningen

Juntor verkar vara det nya svarta och ger de mest oväntade överraskningar. I Dagens Nyheters Söndag deklarerade kocken och skådespelaren Per Morberg att han är en djävul på att sticka. Han skulle vilja samla Mikael Persbrandt, Michael Nyqvist och de andra grabbarna grus för att sticka lovikkavantar i en tv-machosyjunta.

Ja, visst är det en kul tanke, och onekligen en bra programidé. Jag skulle titta och jag tror att flera i vår syjunta skulle sitta nålade framför tvn! Eller vad säger ni?

Fast jag tror även på en programidé att lyfta fram alla fantastiskt kreativa kvinnor som nu bara (inte så bara) syns i bloggvärlden. Tänk er inspirerande program med Tant Kofta, eller Dödergök. Ja, det finns ju hur många som helst!

Oväntade textila möten

Just nu läser jag Åsa Mobergs Kärleken i Julia Anderssons liv. Huvudpersonen är texilkonstnär i 60-70-talets Stockholm, i en gryende feminism och ett ständigt pågående samtal om sexualiteten.

Jag som i tonåren fascinerades av Den femte sanningen av Lessing och Kvinnorummet av French, faller för somt, men irriterar mig på somt.

Halvvägs kommen läste jag just en uppfriskande scen där Julia skapar ett uppmärksammat konstverk av bindor dekorerade med rött fritt broderi. Det piggar upp. Liksom den underbara scen där eleganta men stupfulla väninnan kräks ner alla sina kläder och får sova över i en söndrig flanellpyjamas ur matt-traselådan. Sen är jag också förstås svag för långa tediskussioner och Stockholmsskildringar från den här tiden, det erkänner jag direkt.

Det är roligt att verkligen detaljerat få veta vad som skapas. Flyktiga beskrivningar kan göra mig frustrerad. I bokklubben jag är med i läste vi för några gånger sedan Kejsaren av Portugallien, en klassiker som står sig mer än väl. Men i en scen sitter en nioårig flicka och väntar på en kulle. Under tiden stickar hon. Och jag blir där plötsligt väldig vän av ordning och undrar förstås vad? Selma! Du som brukar vara duktig med detaljerna!