tisdag 15 december 2009

Inte så farligt

Nä, revolutionen var inte värre än att jag har färdigställt det ena projektet som jag använde 5:an till (går inte att visa just nu...) och har kommit ungefär 15 cm på det som ska föreställa en löspolo. Det fungerade ganska bra med knit-pro-stickorna. Krånglet med att byta mellan arbetena gjorde nog att jag kunde koncentrera mig bättre på ett i taget. Se där, inget ont som inte för något gott med sig.

Garnet är Cashmere Island från Noro, underbart mjukt. Och så var det färgerna - ljuvliga. Jag var lite hurtig när jag la upp, så det blev 130 maskor, något som efter ett par centimeter visade sig vara lite väl brett. Det där med att repa upp är inte kul, så jag minskade var tionde maska i två varv. Tror till och med att det kan bli skön form med lite bredare nertill och sen bara rakt upp som liksom får påsa ner sig kring halsen. Ett sånt här garn blir allra snyggast i slätstickning tycker jag. Har någon fundering på att brodera svarta slingor i kedjestygn efteråt, men det får vi se vad det blir av. Eller virka på en spetskant här och var? Då måste jag rådfråga mormor, för hon gör så med sina pulsvärmare. Hoppas på en utförlig beskrivning, det brukar annars inte vara så lätt att få ur henne sånt, "ja, du vet, och så i bågen, och sen tillbaka, och så vänder du och sen ser du hur det ska vara...".

1 kommentar:

  1. Det är ju underbart vackert det där garnet! Det blir nog en härlig löspolo.

    Helt matt i huvudet efter lång dag jobbet. Dags att släpa sig hem i lössnön och hoppas att man inte halkar på vägen. Önskar att jag är pigg nog när jag kommer hem att sticka ett par varv på.... -nej det säger jag inte ;-)

    SvaraRadera