Ja, just nu är jag inne i en fas när jag avslutar projekt. Jag har väl i och för sig påbörjat en del också, men allt är i dagsläget avslutat (förutom de stackars öländska granarna, som växer vansinnigt långsamt, kanske är det som Cecilia säger, att granar inte hör till de vanligaste träden på Öland). Jag har äntligen fått tummen ur och stickat en näbbmusväska till mamma också, alltid nervöst att slänga in sina alster i ett 40-gradersprogram, men det gick bra. Med sambons hjälp lyckades jag till och med räkna ut en bra längd på axelremmen. Hon vill kunna bära den tvärs över (en bandoulière som det så vackert heter på franska), och det borde funka nu. Får se vad hon säger. Den förra näbbmusen fick svärmor. Sedan har jag avslutat den fjärde kragen som äldsta dottern skulle ha. Hon blev nöjd. Apropå nöjd så gav jag dragspelspulsisarna till en kollega. Jag var lite nervös att hon inte skulle gilla dem, men se, det gjorde hon. Varm kram fick jag så jag blev alldeles varm i hjärtat.
På bilderna ser ni ett annat alster som blev klart vid midnatt igår efter mer än ett halvårs stickande (av och till). Det är det vackra ylleganet från öländska Ullcentrum, tvåtrådigt den här gången.
Mönstret är Bellis, hämtat ur en av mina stickböcker. Ett väldigt trevligt mönster som jag har stickat i förut, men då i form av en rak halsduk. Utmaningen här blev att fixa mönster och ökningar på varje varv. Men det gick galant!
Borde kanske förresten berätta att jag påbörjade en solfjärdermönstrad halsduk igår...
Vilken otrolig produktion! Stickfabriken Sarah. Jag kan uppmuntra ditt granprojekt genom att berätta att det finns en frögranplantering precis bredvid mitt barndomshem, bara för att de vilda granarna är så få. Så sticka du, och tänk på frögranar.
SvaraRadera