fredag 27 juli 2012

Vantar med vindens kraft

Vi fortsätter förra inläggets kvällsfotorunda i min öländska barndomsby Alböke och har hamnat vid min farfars kvarn, som han byggde för mer än 100 år sedan. Jag har fastnat för Maria Leimars fina bok Stickmönster på Öland, med klassiska bårder, här med blommor och just kvarnar. 


De här vantarna har haft en minst sagt krånglig tillblivelse. Jag satte igång i oktober för nära två år sedan, sent en kväll när jag satt på hotellrummet efter en konferens. Det gick mycket lättare än jag trott och snart hade jag stickat en bård klar. Dagen därpå råkade min son och jag ut för en cykelolycka som skar upp hans haka och själv bröt jag ett finger som måste opereras för att läggas rätt.


Det tog lång tid innan jag kunde ta upp stickning igen och särskilt denna. Och när jag väl gjorde det fick jag inget att stämma. En mental blockering. Så det fick bli bara en bård på varje vante. Så här ser de ut mot en gammal kvarns västervägg i sommarkvällningen.





Garnet är ekologisk babyull och vantarna är riktigt mjuka. Men det får ändå gärna dröja ett tag innan de kommer till användning. Ännu någon dag har vi faktiskt juli månad ...

1 kommentar:

  1. Du har helt rätt, det ska vara saker med en historia i år! Och heja vindkraft: det är något poetiskt över de där metalljättarna.

    SvaraRadera