Rosa silkemerino från Uruguay

Jag var i London i våras och jagade runt en del i garnbutiker. Kanske hade jag otur, för de flesta wool shops jag hade letat fram visade sig vara acrylic shops. Men i en, iknit (de har en hemsida!), fanns det rejält med yllegarner. Just när jag var där var stämningen ganska tryckt. Först när jag kom in blev jag glatt överraskad av att det var så många där, men sedan visade det sig att alla som satt i soffan eller vankade omkring i butiken väntade på en lärare som skulle hålla stickkurs denna lördag förmiddag. Läraren var sen, ägarinnan och hennes man blev allt mer och mer nervösa. Kvinnan trummade febrilt i disken och svarade frånvarande på mina frågor om kvaliteter och priser, mannen sprang ut och in på kontoret och ringde läraren som inte svarade i sin mobil. Damerna suckade högljutt. Till slut bestämde man sig för att blåsa av det hela och betala tillbaka kursavgiften. Då tinade damerna upp, ägarinnan pustade ut och jag fick äntligen tillräckligt med kontakt för att kunna betala det här rosa garnet. Det är, som etiketten skvallrar om, handgjort - inuti står det handskrivet att det är tillverkat i Coop Cauva av en person vid namn Gladis. Det är från Uruguay och består av 30% silke och resten merino. Naturligtvis är det handfärgat. Det som är så bra är att merinofåren från Latinamerika inte alls har samma problem med parasiter som de i Australien. Enligt säkra källor är latinamerikansk merino därför "säker" ur djurplågerisynpunkt. Tur, för det är underbart mjukt. Av det här blir det nog en trekantsjal med något slags spetsmönster. Får se vad jag lyckas samla mig till.